Ofokuserad och nystretchad

Blev praktisk övning från halv nio till halv fem idag. Så länge är vi stackars studenter inte skapta för att vara pigga och alerta. Sista timmarna rådde totalt kaos, åtminstone i mitt huvud.

Lateralflexion hit, rotation dit, lednära strukturer här, neurogen smärta där.

Idag har jag fuskat fruktansvärt mycket. Det är så otroligt lätt att skita i kryckorna eftersom jag helt enkelt hatar dem sjukt jävla ordentligt. Får dock sota för det nu då det bultar och har sig i hälsenan. Hjälper förvisso inte att jag ställt om ortosen idag; har nu minskat ytterligare på plantarflexionen för att så småningom komma tillbaka till normalläge. Efter omställningen känns trycket rätt konstigt på foten när jag står upp, troligtvis på grund av att jag nu har mindre stöd och ortosen i sig är väldigt stum.

Har idag återigen suttit i omgångar och försökt aktivera vadmuskeln, framgångarna lyser än med sin frånvaro. Varför gör inte muskeln det jag vill? Oh well, jag orkar inte låta det bryta ner mig, för imorgon återvänder jag till IKSU! Bästa meningen jag skrivit på länge. Som att hitta lyckoljus en liten bit in i en tunnel som ännu kommer kräva många månader att hitta ut från. A small step for man...